För er som tänker läsa, det kommer bli en del att läsa. Detta skriver jag för att få ur mig allt...

Vet inte hur många som vet, men vi skulle ha fått göra en IVF-behandling. (provrörsbefrukning)
Vår gynekolog började skriva remisser för att vi skulle få göra det när vi var där innan jul. Men i skrivandets stund så ser han att Elias in är 25 år. Vilket gör att vi inte fick göra någon IVF behandling för än han är 25. Vilket är 1 år kvar.

Efter det beskedet har jag försökt hitta nått på nätet som kan hjälpa oss att få göra det en då, utan resultat. Fram tills i helgen då jag sökte runt och hittade en sida som heter barnlängtan. Det är en organisation som kämpar för att alla ska ha rätt att skaffa barn med hjälp gratis.

Så jag läste lite på deras sida och beslöt mig då för att kontakta dom för att se om dom kunde hjälpa oss.

Glad som attan att jag fick svar. Hans svar var att vi har rätt till IVF efter som jag är 25. berättade att det kom en ny lag i januari om ålders diskriminering. Vilket det är i detta fall.
Så han säger att jag ska ringa Kalmar landsting och prata med dom där och blir vi nekade IVF behandling så skulle man kunna anmäla dom för just ålders diskriminering.

Jag har sen i morse och flera månader innan det försökt samla mod att ringa runt för att få hjälp.
Så det var nu det gällde.
Ringde till landstinget, och blev kopplad till Gyn mottagningen i Kalmar tror jag.
Förklarar då hela våran situation för den här damen som även var snäsen och otrevlig. Hon hade ingen aning om varken åldersgräns på IVF eller någon ny lag. Så jag frågar, vart ska jag vända mig?
Ingen aning blir svaret. Testa ring till Linköping.
Men enligt det jag fått reda på så är dessa regler från kommun till kommun vilket betyder att Linköping inte har nått med vad Kalmar kommun har för regler.

Hur eller hur kunde hon inte hjälpa mig.!

Ringer då till privata Gyn här i stan där vi varit innan.
Berättar då åter igen hur läget ligger till och jag möts igen av en förvånad människa i andra änden.
Hon vet att reglerna säger 25 men inget om någon ny lag.
Vi pratar en stund om var man kan vända sig osv osv men hon tycker då ja åter igen ska ringa till landstinget.


Detta är sååå förbannat jobbigt. Att jag ska behöva ringa runt till halva länet och berätta våran historia för främmande människor som egentligen skiter i vilket.

Jag brukar inte ha svårt att ringa om saker men detta är så personligt och nära in på att man blir ledsen så fort man tänker på det. Sen att man ska mötas av hemska människor när man redan har det svårt.

Folk undrar nog, varför väntar ni inte det är ju bara 1 år kvar.
Jo men 1 år är mycket.
Jag är 25, 26 år i sep.
När Elias är 25 så är jag 27.
När vi väl ska få göra IVF så får vi ställa oss i kö i MINST 1 1/2 år vilket betyder att jag då är nästan 29 år. Skulle det då inte funka på första försöket så tar det ännu längre tid vilket betyder att ja är över 30 innan vi har vårt första barn.

Jag blir ledsen bara ja tänker på det, för det är faan inte rättvist!

Jag har hela tiden sen jul känner att jag inte brytt mig om allt runt det här som innan. Men jag har nog tänkt på det mer än jag själv vet om.

Som alla säger: sluta tänk på det så kommer det. Ta er i arslet!


Så, vart faan ska man ringa nästa gång och berätta för en främmande människa som egentligen skiter i vilket?!