Käftsmäll efter käftsmäll...

Sen min mamma ringde i fredags och fick svar från gynekologen på Kalmar sjukhus så har jag lyckats smälta allt och känt en viss lycka men även en stor oro.

Vi blev tillsagda att ringa till privata Gyn idag för att dom hade en kortare väntetid än vad dom hade på Gyn på sjukhuset. 
Så jag ringde dit idag och ville boka en tid.
Hon frågade om vi varit hos dom tidigare. Vlket vi inte har. Så jag berättade hur allt låg till och att vi pratat med Gyn på sjukhuset.

Hon blir stum ett tag och säger tyvärr det är 25 år för ivf. Varför dom andra skulle sagt 19 förstår jag inte. 
Hon ber om att få återkomma för hon vill vara säker på det hon säger. 

Hon återkommer ett par timmar senare med svaret. 
Jag vill inte göra er ledsna men det är 25 års gräns och det är inget jag kan göra nått åt tyvärr. 

Man blir åter igen förtvivlad och ledsen. 
Man ställer sig frågan, får det ens gå till så här?
Är det ett tjänstefel av sköterskan som sa 19 till oss men det i själva verket är 25?
Förtvivlan.!

Min mamma blev också väldigt upprörd och ska ringa och få tag i den här sköterskan i morgon. 

Varför? Varför är det 25? Varför har vissa län 18? Vissa har 19? Borde det inte vara samma ålder i hela Sverige?! 

Berätta gärna vilka regler som gäller i erat län.



Man orkar inte!

Det lilla kräver så fruktansvärt mycket..
Det låter helt sjukt, jag hör det själv. 
Men en sån liten sak som att ta mig ut för en runda med hundarna eller göra mig nått att äta, städa, tvätta. Ja allt man i normala fall gör lätt som en plätt! kräver så mycket kraft från mig. Inte för att jag på något sett är lat.

Det är så svårt att förklara.

Man kan bli hysterisk för en sak som man egentligen inte skulle bli hysterisk för. 
Jag har blivit mer och mer lätt retlig, lättare för att börja gråta. För ingenting. 
Jag skäller på Elias för nått som inte behövs och jag känner mig så hemsk varje gång efteråt.
För han ska inte behöva ta emot all min ilska.
Jag älskar han mer än nått annat och skulle inte kunna tänka mig någon annan än han. 
Men allt bara far ur mig och jag kan inte på något sett hindra det. 

Jag känner mig så förvirrad och vilsen att jag snart inte vet vem jag tidigare var. Jag känner helt ärligt att jag har tappat fotfästet totalt och jag vet inte vart jag ska ta vägen. 

Att behöva leva mellan hopp och förtvivlan är det värsta någonsin. Det önskar jag inte ens min värsta fiende.

Att man börjar gråta för allt. I stort sätt varje dag är så jobbigt. Det går inte kontrolera. ALLT, då menar jag ALLT man ser, hör och gör får en att tänka på barn och hur orättvist allt är.

Det känns som om någon inifrån mig skriker efter hjälp! 


Jag är bara så tom.....

Idag har det nog varit den värsta dagen när det gäller allt det här om barlösheten.

Jag har sökt så länge efter svar...

Jag själv har tappat hoppet, orken och styrkan till att fortsätta ringa runt efter svar. Efter alla dåliga bemötande, folk som inte vet m.m

Så denna gången tog jag min mamma till hjälp.
Hon har idag ringt runt till olika ställen bland annat så ringde hon till gyn i Kalmar. Dit som jag tidigare har ringt för att hitta svar men utan framgång.

Men denna gången så lyckades mamma...
Hon fick reda på att för en kvinna är åldern 19-38 år mannen 19-55 år (Osäker på högsta åldern på mannen).

Jag har äntligen fått mitt svar som jag har letat efter i nästan 1 år nu. Jag trodde att jag skulle bli glad av att jag faktiskt har haft rätt hela tiden. Men jag känner mig mer tom, ensam och fruktansvärt fel behandlad. självklart är det inte bara jag utan även Elias.

Jag kan känna så här, gynekologen i Oskarshamn har försummat 1 år för oss.
Vissa kanske tänker "Det är väll inget " men tänk då så här.
1 år för oss hade kunnat betyda att vi kanske hade fått göra vårt IVF nu. vi kanske var på gång nu på riktigt. Vi hade kommit 1 år i en kö som kan vara mellan 1-2 år..

Jag känner mig bara så ledsen just nu.
Jag kommer på Måndag ringa till gyn i Oskarshamn och fråga vart fasen han har fått sin 25 års gräns ifrån. Alla regler är från län till län, inte kommun till kommun.

Jag är bara så tom...!

Vart ska man vända sig?!

Måste skriva av mig, för min egen skull och för att jag ska minnas allt skit!
 
Har idag åter igen tagit mig mod till att härja ytterligare om att vi ska få göra ivf. 
Idag skickade jag till 1177 i Skåne län för att hoppas på att dom kanske hade ett svar. Jag förklarade våran situation. Jag frågar om det finns en lägsta ålder satt för att få göra ivf. Jag får detta svaret tillbaka: 

Hej!

Jag kan inte hitta några nedre åldersgränser för att få göra IVF-behandling i Skåne. Det låter konstigt att ni inte har fått hjälp när ni försökt bli gravida i mer än två år. Kontakta er läkare igen och be om att genast få en remiss skickad till IVF-mottagningen.

Om den felaktiga informationen gjort att IVF blivit fördröjd för er ska ni be att han skriver det i remissen så att ni kanske kan komma fram snabbare i kön. Ni kan även kontakta Patientnämnden i Skåne.

Det går också att skriva en så kallad egenremiss, jag länkar information här nedanför.

 

Nu vet jag ju inte om det är samma regler här. Efter som jag dumt nog inte skrev vilket län jag tillhörde. 

Men med det svaret kan jag tycka att det ska vara lika vård var man än bor i landet!

Efter som jag inte fick veta hur det är i Kalmar län så ringde jag mamma och pratade lite. 

Det är inte alltid man orkar själv att ringa runt och behöva jaga efter svar när ingen vet nått. Så mamma ringde 1177 och fick visst prata med en mycket trevlig och hjälpsam person. Men efter som mamma inte är så insatt så gav det mig inte det jag ville veta. 

Hon stöttade mig till att ringa 1177 själv. Så efter 50 minuter i telefon kö kommer jag fram till iaf den trevligaste jag pratat med angående detta. 

Men som vanligt är det ingen som kan hjälpa mig, svara på mina frågor eller veta vart jag ska vända mig. Det enda jag fick var att jag skulle testa ringa till Västerviks Gyn. Funkar inte det skulle jag testa någon annan stans.

Grejen är den att jag ORKAR inte ringa runt till hela landet för att KANSKE får ett svar och hjälp.

Att det ska vara så förbannat svårt!

 

Vi får helt enkelt se hur jag känner i morgon för att ringa till Västervik.

 
 

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
www.pokercasinobonus.se