Smärtan är tillbaka...
Aug. 12, 2014
Lite hopp..
Jag trodde på denna gången.
Jag tror på denna gång...
Käftsmäll efter käftsmäll...
Man orkar inte!
Jag är bara så tom.....
Jag har sökt så länge efter svar...
Jag själv har tappat hoppet, orken och styrkan till att fortsätta ringa runt efter svar. Efter alla dåliga bemötande, folk som inte vet m.m
Så denna gången tog jag min mamma till hjälp.
Hon har idag ringt runt till olika ställen bland annat så ringde hon till gyn i Kalmar. Dit som jag tidigare har ringt för att hitta svar men utan framgång.
Men denna gången så lyckades mamma...
Hon fick reda på att för en kvinna är åldern 19-38 år mannen 19-55 år (Osäker på högsta åldern på mannen).
Jag har äntligen fått mitt svar som jag har letat efter i nästan 1 år nu. Jag trodde att jag skulle bli glad av att jag faktiskt har haft rätt hela tiden. Men jag känner mig mer tom, ensam och fruktansvärt fel behandlad. självklart är det inte bara jag utan även Elias.
Jag kan känna så här, gynekologen i Oskarshamn har försummat 1 år för oss.
Vissa kanske tänker "Det är väll inget " men tänk då så här.
1 år för oss hade kunnat betyda att vi kanske hade fått göra vårt IVF nu. vi kanske var på gång nu på riktigt. Vi hade kommit 1 år i en kö som kan vara mellan 1-2 år..
Jag känner mig bara så ledsen just nu.
Jag kommer på Måndag ringa till gyn i Oskarshamn och fråga vart fasen han har fått sin 25 års gräns ifrån. Alla regler är från län till län, inte kommun till kommun.
Jag är bara så tom...!
Vart ska man vända sig?!
Hej!
Jag kan inte hitta några nedre åldersgränser för att få göra IVF-behandling i Skåne. Det låter konstigt att ni inte har fått hjälp när ni försökt bli gravida i mer än två år. Kontakta er läkare igen och be om att genast få en remiss skickad till IVF-mottagningen.
Om den felaktiga informationen gjort att IVF blivit fördröjd för er ska ni be att han skriver det i remissen så att ni kanske kan komma fram snabbare i kön. Ni kan även kontakta Patientnämnden i Skåne.
Det går också att skriva en så kallad egenremiss, jag länkar information här nedanför.
Nu vet jag ju inte om det är samma regler här. Efter som jag dumt nog inte skrev vilket län jag tillhörde.
Men med det svaret kan jag tycka att det ska vara lika vård var man än bor i landet!
Efter som jag inte fick veta hur det är i Kalmar län så ringde jag mamma och pratade lite.
Det är inte alltid man orkar själv att ringa runt och behöva jaga efter svar när ingen vet nått. Så mamma ringde 1177 och fick visst prata med en mycket trevlig och hjälpsam person. Men efter som mamma inte är så insatt så gav det mig inte det jag ville veta.
Hon stöttade mig till att ringa 1177 själv. Så efter 50 minuter i telefon kö kommer jag fram till iaf den trevligaste jag pratat med angående detta.
Men som vanligt är det ingen som kan hjälpa mig, svara på mina frågor eller veta vart jag ska vända mig. Det enda jag fick var att jag skulle testa ringa till Västerviks Gyn. Funkar inte det skulle jag testa någon annan stans.
Grejen är den att jag ORKAR inte ringa runt till hela landet för att KANSKE får ett svar och hjälp.
Att det ska vara så förbannat svårt!
Vi får helt enkelt se hur jag känner i morgon för att ringa till Västervik.
Glad Tjej!
Känner mig ganska svullen i magen idag, men jag tror det är för dom där tabletterna jag skulle äta vid mensen har satt igång allt nu.
Frågade lite extra mycket igår om hur allt funkade. Så jag fick en förklaring.
För patienter med störd ägglossning tillämpas hormonell stimulering av ägglossningen. Denna görs med preparatet Pergotime som jag fick äta under min 3 mensdag till den 7 dagen.
Tabletten "lurar" hypofysen att insöndra mer hormon som stimulerar äggstockarna.
Undersökning med ultraljud görs vanligen den första cykeln omkring dag 13.
Man ser då en större äggblåsa utvecklas och om livmorns slemhinna blivit förtjockad. Man kan även bedöma om livmoderhalsens sekret blivit lagom vattning.
Så nu hoppas jag på att allt kommer gå vägen denna månad. Annars får jag äta tabletterna nästa mens igen.
Jag fick ju positivt på ägglossningstestet både i går kväll och i morse, så nu gäller det, Hihi
Återbesök på Gyn
Men nu hoppas jag på det bäst!
Ska testa Stickan för ägglossningstestet när jag kommer hem ikväll så får vi se om mina ägg är redo, haha ;P
Nu ska jag inte tillbaka till Gyn förens efter sommaren om vi inte har lyckats, fick ju fler tabletter för att kunna hjälpa äggen om det inte skulle lyckas denna månaden.
Även recept på Dalacin vagiatorier för jag var visst lite inflammerat kring äggen! Men jag hoppas att dessa tabletter hjälper nu.
Det enda vi kan göra nu är att hålla tummarna för allt vi kan. För nu är det faan min tur!
Midsommar
Idag bär det av till Öland för midsommarfirande. Tror det kommer bli sjukt kul :)
Mindre kul är väll att jag har sovit skit kasst inatt. Som
Ni kanske vet är jag ju sjukskriven för min rygg och nu har det vandrat sig från ryggen och ner i ena skinkan till låret. Så har så sjukt ont när jag ligger står sitter och all den skit man gör hela tiden :P men det är väll bara att bita ihop.
På måndag ska jag tillbaka till Gyn igen. Så då är det dax att kolla hur mina ägg ser ut, är sjukt nervös måste jag säga...ni får önska mig lycka till.
Hoppas ni får en underbar midsommar! Puss <3
Så här är det!
Antar att det är många som kikar in på bloggen just idag.
Jag eller rättare sagt vi har inte velat prata om det innan.
Men med tanke på att jag förmodligen byggt upp en nyfikenhet på Facebook så är det många som frågat, pratat och undrat vad allt handlar om!
Jag ville först till en början vänta att berätta när vi hade lyckats, men jag orkar bara inte med allt prat om det längre.
Folk frågar oss hela tiden, " är det inte eran tur snart" " när ska ni skaffa barn?" "Nu är det bara ni kvar" osv osv
Just då vill man bara säga att SÅ HÄR ÄR DET! och för tillfället kan vi inte gör- mer än vad vi gör!
Det sista jag vill med att vi gick ut med där här är att folk ska snacka massa.. Eller undvika att prata om de i våran närhet.. Det är inte det jag vill med det här.
Jag vet att vi inte är ensamma om det här, men ibland så känns det som det.
Japp, tyck vad ni vill, vissa visar att dom bryr sig, andra ser det kanske som ett tillfälle av skadeglädje.! Men det är ju tyvärr så folk är!
Tack och Hej!
Ännu en besvikelse
Hej! Har varit väldigt mycket den senaste tiden.
Är nu sjukskriven på grund av min rygg och har otroliga smärtor.
Jag är åter igen tillbaka i månaden då man hoppas på att man inte ska få sin mens. Jag har nu haft regelbunden mens i några månader och har alltid fått mensen den 7:de. Men denna månaden kom den inte som den skulle utan den kom idag istället och är då 4 dagar sen.
Jag förstår inte vad det är som händer inom mig, varför allt rubbas så otroligt mycket hela tiden.
Jag fick ett recept hos Gyn sist jag var där på några tabletter som jag ska börja äta 3:de mens dagen. Dessa tabletter ska göra så att dom kan kolla hur
Mina ägg utvecklas och om jag kan bli befruktad.
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta detta men jag hoppas iaf att inget är fel.
Det enda jag önskar är att jag ska få lite tur nu! Jag har inte gjort nått för att förtjäna allt detta elände!
Positivt svar!
Så nu är det konstaterat att det är nått med mig, och jag hoppas att allt bara kan lösa sig snart.
Allt det här är så svårt att försöka förklara för att folk ska på något vis förstå hur fruktansvärt jobbigt detta är. hur mycket det tar på krafterna.
Dom som vet om detta säger: sluta tänka på det..
Hur lätt tror ni det är? försök sluta tänka på nått som ni så sjukt mycket vill ha..det är i stort sett omöjligt.
Så det tipset hjälper inte speciellt mycket.
Mycket att göra!
Det har i alla fall gott en tid sen jag var hos gyn, och jag har inte ont alls längre nu. Mitt uppdrag för nästa besök som kommer bli rund den 13 var att testa med ägglossningstestet. Jag fick order om att börja den 20/5 och jag började även då till den 24/5 och under dessa dagar regestrerades inget LH-Värde.
Skulle köpt nya till dagen efter men vimsig som är så glämde man bort att köpa så antingen hade jag ingen ägglossning eller så missade jag den denna månad.
Måste endån ringa gyn för att boka tiden till att kolla mina ägg. Han ville se hur dom utvecklades.
Träning!
Jag kunde inte låta bli så jag stack till gymmet igen innan. Har ju endån inget att göra idag när man är ledig.
Runt 3 tiden ska vi iväg till E:s föräldrar och grilla och fira hans födelsedag!
Egentligen så ska vi inte äta nått annat än den kost vi nu har ätit, men ibland får man unna sig lite bara man inte överdriver det hela..hehe
Jag kan lägga upp ett kostschema som vi går efter om ni vill. Inget märkvärdigt men det funkar ju uppenbarligen, hehe
Morgon promenad
Jag har ju lagt min träning på is denna vecka efter som jag har haft så ont.
Men idag när jag vaknade hade jag knappt ont längre och jag kunde ge mig ut på min morgonrunda med mitt hjärta!
Kändes OEHÖRT sköönt!
Vi har nämligen börjat träna för 3 veckor sen och mitt mål är att gå ner 29kg när jag är klar. Nu betyder ju inte detta att jag är den största människan, och heller inte den minsta. jag är dock lite överviktig och vill gå ner en aning!
Hur eller hur så har jag lyckas med att gå ner 5,4kg än så länge så det är jag mycket stolt över.
Återbesök efter spolningen av äggledarna!
Jag ringde ju Gyn och fick en ny tid idag vid kl 14.00.
När jag kommer dit så berättar hon i reseptionen att jag var den första hos dom som har haft så ont så länge och så mycket som jag har. vilket gör ju inte saken bättre, räcker det lixom inte med den skiten som jag redan får stå ut med?
Väl inne hos gyn så fick jag ju såklart lägga mig i stolen igen och han fick kolla så all saltlösning som han rensade mina äggledare med hade tömts, eller så att det inte har lagt sig någon annan stans. Men allt såg ju naturligtvis bra ut.
Det visade sig istället att jag förmodligen fått en infektion efter ingreppet och måste nu äta Flagyl 3 gånger om dagen, Doxyferm 2 st om dagen, Paracetamol Apofri och Ipren i tio dagar.
Jag fick ju naturligtvis ringa chefen igen och säga att jag skulle tillbaka till gyn och att jag förmodligen inte dök upp idag heller.
Jag har börjat att fundera på om jag har slagit sönder en spegel och har 7 års olycka efter som allt drabbar mig hela tiden, tycker inte det finns någon rättvisa i allt som händer just nu. Från den minsa saken till den största!
Smärtan!
Jag var där vi 11.30 och vid 14.00 hade jag fortfarande sjukt ont. Jag fick gå in till min chef för att förklara lite ytligt för han att jag hade väldigt ont och att jag kanske måste ta mig hem om jag inte orkar. Ringde även till gyn för att kolla om ja skulle ha så här ont så här länge och det skulle väll vara normalt.
Jag orkade med 1 1/2 timma igår sen cyklade jag hem och la mig på soffan resten av dagen/Kvällen.
Natten har varit förjäklig det gick från mens smärta till att det känns som någon slagit dig riktigt hårt i magen, eller att du har en sån svår håll fast mitt i magen istället för sidan. Jag kunde knappt röra mig.
Jag har knappt sovit nått inatt och i morse vaknade jag vid 8 av att smärtan har gott över i mens smärta igen och en väldigt intensiv sådan.
Ringde till gyn igen och frågade om det fortfarande skulle sitta i, hon kunde inte svara på det utan var tvungen att kolla med läkaren. Hon skulle återkomma under förmiddagen.
Jo tack, här ligger man i sängen med sjuk smärta. Stoppat i mig 2 stycken 500mg panodil men det verkar inte hjälpa =(
